Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Gemensamma anvisningar

Denna text vänder sig till förskrivare av läkemedelsnära produkter, vilket innefattar områdena diabetes, inkontinens blås- och tarmdysfunktion, nutrition och stomi. Innehållet är likalydande och gäller för alla handböcker vid förskrivning av läkemedelsnära produkter. Syftet är att det innehåll som är identiskt för alla handböckerna inte ska behöva upprepas i varje enskild handbok.

Förskrivningsprocessen

Efter en individuell bedömning av en persons hälsotillstånd och behov kan det bli aktuellt att förskriva hjälpmedel alternativt förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsstörning (hädanefter inkluderat i begreppet hjälpmedel). All förskrivning av medicintekniska produkter följer samma process, förskrivningsprocessen.

Förskrivning av hjälpmedel omfattar följande faser:

  • prova ut, anpassa och välja specifikt hjälpmedel
  • instruera och träna med patienten och vid behov den som hjälper patienten med skötsel av hjälpmedlet
  • informera patienten muntligt och skriftligt och vid behov utforma individanpassad information om användningen
  • informera patienten om
    • vart hen vänder sig vid förändrade behov
    • hur uttag av förskrivna hjälpmedel görs
    • regler som gäller i samband med resa eller utlandsvistelse
    • eventuella egenavgifter
    • informera då det är aktuellt om lånevillkor, reparationer och återlämning av hjälpmedel som inte är förbrukningsartiklar
    • följa upp och utvärdera effekten och nyttan av förskrivningen mot uppsatta mål
    • överföra information om fortsatt behov av åtgärder om behandlingsansvaret överförs till annan vårdgivare

Förskrivaren har ett helhetsansvar för alla faser men kan också samverka med andra professioner i processen. Alla som medverkar i förskrivningsprocessen har ett eget yrkes­ansvar för sin insats även om valet av specifikt hjälpmedel åligger förskrivaren.

Patienten ska enligt Patientlagen ha inflytande och vara delaktig i valet av hjälpmedel.

Patientlag (SFS 2014:821)

Patientdatalag (SFS 2008:355)

HSLF-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

HSLF-FS 2017:3 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (HSLF.FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Om patienten inte är nöjd med förskrivningen ska hen i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef eller till patientnämnden i Västra Götaland för att få råd och vägledning.

Ansvarsfördelning

Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården styr vem som ansvarar för vad vid förskrivning.

HSLF-FS 2021:52 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

Vårdgivarens ansvar

Vårdgivaren är en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård. Inom den offentliga vården är landsting/region eller kommun vårdgivare. Privat hälso- och sjukvård kan antingen bedrivas av juridisk person (bolag, förening, stiftelse etc.) eller av en privat yrkesutövare, som inte är anställd hos någon annan.

Vårdgivarens ansvar omfattar bland annat att:

  • utse förskrivare
  • säkerställa att förskrivare har rätt kompetens (se avsnitt i respektive handbok om kompetenskrav)
  • föra ett register över förskrivare (finns i SESAM LMN)
  • föra ett register över var förskrivna hjälpmedel finns (finns i SESAM LMN)
  • ha rutiner för avvikelserapportering vid risker och tillbud med hjälpmedel

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30)

Vårdgivaren ansvarar även för att verksamheten följer övergripande inriktning/policy och mål och kompletterar vid behov med lokala anvisningar. Det är även vårdgivarens ansvar att säkerställa den medicinska kompetensen och den medicintekniska säkerheten inom verksamheten.

Avvikelserapportering

Om ett hjälpmedel inte fungerat som avsett och en patient skadats eller löpt risk att skadas ska händelsen anmälas till tillverkaren och till Läkemedelsverket. Varje vårdgivare ska ha en lokal rutin för rapportering av avvikelser med medicintekniska produkter. Där ska det framgå vem som är ansvarig för att rapportera och anmäla fel och brister. Om vårdskadan eller tillbudet orsakas av att någon personal har gjort en felaktig bedömning, valt en produkt som innebär risker för patienten eller hanterat produkten fel ska en anmälan göras enligt rutinerna för lex Maria.

Föreskrifter om hur vårdskador ska anmälas och utredas

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete

Föreskrifter (HSLF-FS 2017:41) om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 

Rapportera negativ händelse med medicintekniska produkter

Tillverkares skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicintekniska produkter

Förskrivarens ansvar

Förskrivaren skall vara godkänd av vårdgivaren, utsedd att förskriva hjälpmedel i tjänsten och vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare.

Förskrivningsrätt kan inte delegeras. Förskrivaren är en person som innehar den yrkesutbildning och kompetens som krävs för att förskriva hjälpmedel. Det är verksamhetschefens ansvar att förskrivarens kompetenskrav uppfylls. Se avsnittet ”Kompetenskrav” i respektive handbok.

Patientjournal skall föras under hela förskrivningsprocessen enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355) och i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40).

Patientdatalag (SFS 2008:355)

HSLF-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

HSLF-FS 2017:3 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (HSLF.FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Patientens ansvar

Patientens ansvar är att:

  • följa hjälpmedlets bruksanvisning och de instruktioner och anvisningar som ges av förskrivaren
  • vara aktsam om förskrivna hjälpmedel
  • ta kontakt med förskrivare om problem uppstår med hjälpmedlet
  • ta kontakt med förskrivaren vid förändrat behov
  • att beställa hjälpmedel med framförhållning så att bristsituationer och akutleveranser undviks i möjligaste mån

Egenvård

En ordinerad hälso- och sjukvårdsåtgärd som kan utföras av patienten själv, förälder eller annan lämplig person ska vara föremål för ett beslut om egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård

Vård av personer från andra länder

I Sveriges Kommuner och Landstings handbok Vård av personer från andra länder redogörs för vilka regler som gäller för att vårdgivare ska få ersättning för dessa personer.

Asylsökande
Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som följer av bland annat hälso- och sjukvårdslagen. Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på asylansökan vid kontakt med vården.

Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande:

  • vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta)
  • till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige.

Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige och staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. I ersättningen ingår både ersättning för hjälpmedel och ersättning för tolk.

När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är inskriven hos Försäkringskassan i Sverige förskrivs hjälpmedel på samma sätt som för personer som är folkbokförda i Sverige.

Personer som vistas i Sverige utan tillstånd
Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Det innebär följande:

  • Barn (till och med 17 år) ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige.
  • Vuxna (från 18 år) ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande.

Personer som immigrerar med behov av varaktig vård
För vissa personer som behöver varaktig vård kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader hos Migrationsverket om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Vårdbehovet fanns vid ankomsten till Sverige.
  • Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år).
  • Kostnaden är lägst 60 000 kronor under en tolvmånadersperiod.
  • Första ansökan om ersättning från Migrations­verket har gjorts inom tre år från den dag personen första gången togs emot i en kommun.

Sveriges kommuner och landsting - Vård av personer från andra länder

Beställningsrutiner Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland

Förskrivning till person med skyddade personuppgifter

Person med skyddade personuppgifter som är folkbokförd i Sverige innefattas av samma regler för förskrivning som andra personer folkbokförda i Sverige. Beställningsrutinerna skiljer sig dock åt eftersom att personuppgifterna inte får röjas för någon, ej heller för den som levererar hjälpmedlen. I beställningsrutinerna på webbplatsen för Centrum för läkemedelsnära produkter beskrivs hur beställning ska gå till för att skydda personens identitet.

Beställningsrutiner Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland

Västra Götalandsregionens ”Rutin för hantering av personer med skyddade personuppgifter”

Begreppsdefinitioner i handböcker för läkemedelsnära produkter

Hjälpmedel är ett samlingsbegrepp för i huvudsak medicintekniska produkter som förskrivs personligt till patient. I handböckerna för läkemedelsnära produkter används begreppet med ett prefix framför, ex diabeteshjälpmedel, stomihjälpmedel, sondmatningshjälpmedel.

Tillbehör: Vad som är tillbehör definieras inom respektive område.

Livsmedel: FSG står för livsmedel för särskilda grupper. Det är livsmedel som på grund av särskild sammansättning eller tillverkningsmetod skiljer sig från andra livsmedel. De är avsedda för personer som på grund av sjukdom eller annat förhållande är i behov av särskild kost. Livsmedel för speciella medicinska ändamål kan utgöra den enda näringskällan för patienten, vara ett komplement till annan mat och dryck eller användas för berikning.

Ordination: beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälso- och sjukvårdsåtgärd (Socialstyrelsens termbank).

Förskrivning: Välja produkt, prova ut, anpassa, instruera, följa upp.

Förtroendeförskrivning: Förskrivning på någon annan verksamhets bekostnad.

Registrera förskrivning: Registrering görs i Sesam -LMN

Göra uttag: När någon kontaktar distributören för att göra ett uttag på en registrerad förskrivning. Sambeställning kan ske av uttag till flera patienter på samma gång.

Process för ändringar i Handböcker för Läkemedelsnära produkter

Vårdgivare kan lämna förslag till förändring av handböckerna till Beredningsgrupp LMN för vidare handläggning. Även Ledningsrådet för hjälpmedel och personal inom läkemedelsnära produkter kan inkomma med förslag om ändringar till beredningsgruppen.

Läkemedelsnära produkter ansvarar för att handböckerna är uppdaterade enligt intern rutin.

lmn.regionservice@vgregion.se

Länkar

Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6)

Beställningsrutiner Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland

Föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete från Socialstyrelsen 

Föreskrifter (HSLF-FS 2017:41) om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 

HSLF-FS 2017:3 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30)

HSLF-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården

Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584)

Rapportera negativ händelse med medicintekniska produkter

Tillverkares skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicintekniska produkter

Föreskrifter om hur vårdskador ska anmälas och utredas

Patientdatalag (SFS 2008:355)

Patientlag (SFS 2014:821)

Patientsäkerhetslag (2010:659)

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård

Sveriges kommuner och landsting - Vård av personer från andra länder

Västra Götalandsregionens ”Rutin för hantering av personer med skyddade personuppgifter”

Senast uppdaterad: 2023-09-19 11:07