Drönartester för hållbara transporter

Uppdaterad:
Publicerad:

Under några vintriga veckor i början av året skedde testflygningar av drönare på Björkö och Styrsö. Drönarna är tänkta att leverera vårdrelaterade produkter för att avlasta vårdpersonalen.

Inom Västra Götalandsregionen har vi kommit långt gällande drönarstrategi. Mikael Svensson är processledare på enheten för utveckling och berättar att vi inom VGR beräknas ha drönare i bruk om två till tre år.

I skärgården utanför Göteborg har Mikael och kollegor nu genomfört drönartester från Styrsö och Björkö in mot fastlandet i Torslanda. Testerna som utfördes under vintern mötte en del motstånd i det blåsiga vädret, där även dimman ställde till med problem. Men trots att vädrets makter satte sig på tvären kunde projektet slå fast att flygningen från Styrsö till fastlandet tog tretton minuter, medan färden från Björkö tog sex minuter. Drönarna behöver assistans vid start och landning, men själva flygningen sker helt automatiskt då målet är inprogrammerat. I framtiden ska hela färden kunna ske automatiserat, inklusive start och landning.

Drönarprojektet är en del av Försörjningsförvaltningens arbete mot en hållbar och resurseffektiv logistik. De är i första hand tänkta att bistå vården, på platser inom regionen där det normalt sätt förekommer långa transportsträckor.

Många aktörer i samverkan

Flera aktörer utöver Västra Götalandsregionen samverkar i projektet och det finns många som visat ett stort intresse i drönarsatsningen. Luftfartsverket, Transportstyrelsen och Telia är några av de aktörer som engagerat sig. Även kommunerna är delaktiga, särskilt Öckerö kommun som varit en av initiativtagarna till projektet ’Drönare i Skärgården’.

- Jag tror att ett gott samarbete med kommunerna är avgörande i det här, säger Mikael.

En framtid med drönare handlar inte bara om att underlätta för vården, utan även en bättre miljö och minskade transportkostnader. Drönarna är helt eldrivna och kräver mindre material för tillverkning. På sikt kommer drönarna även kunna ersätta en hel del biltransporter, vilket är ett steg i rätt riktning gällande fossilfria transporter.

Användarperspektivet i fokus

I nuläget skrivs en rapport om hur långt projektet kommit, där miljön kommer vara en viktig del. Rapporten kommer sedan spridas för att nå ut till bland annat myndigheter, andra regioner, drönarföretag och kommuner.

Chalmers är ytterligare en av de aktörer som visat intresse för projektet. De har hjälpt till med enkäter och intervjuer med allmänheten, för att se vilken acceptans som finns kring drönare och vad vårdpersonalen anser. Resultaten har varit övervägande positiva.

- Vi har tänkt väldigt mycket ur ett användarperspektiv i projektet. Det har nog gjort oss rätt unika att vi inte varit särskilt teknikfixerade, säger Mikael.

I och med att vårdstrukturen ser likadan ut i hela landet är det även viktigt att följa andra regioners arbeten med drönarsatsningar. Västra Götalandsregionen består av både städer och glesbygd, något som känns igen för resten av landet.

- Alla är ju intresserade av att hitta en form av regelverk och styrning som fungerar. Nu springer alla åt rätt håll och framför allt åt samma håll, avslutar Mikael.

Snabba drönarfakta:

  • Drivs helt av el.
  • Kan flyga mellan 12–16 mil per laddning.
  • Landningsplatserna kallas för ’droneports’.
  • Flygningen sker helt automatiserat.
  • Ska kunna hålla en temperatur på mellan 8–25 plusgrader.
  • Ska klara av en last på upp till 6 kilogram.
  • Drönarna har en vingbredd på 2,5–3,5 meter, beroende på modell.

Här kan du läsa mer om testflygningarna av drönare.

Här kan du läsa mer om drönarprojektet.